När jag träffade Martina hade jag aldrig varit på en hundutställning , min typ av ”utställning” hade alltid handlat om bilar eller på senare år bodybuilding om man nu kan kalla det för utställning , men show  är det . Whippet hade jag hyfsad koll på hur dom såg ut men inte mer , min personliga smak av hundar har nästan alltid varit riktad till lite kraftigare raser som tex rottweiler , dobermann eller amstaff .Jag hade aldrig haft en egen hund men intresset har funnits i bakgrunden i många år , min dotter Marina har haft ett par olika blandraser av kraftig typ och dom vistades ibland hos mig , rent generellt har jag och hundar oftast haft lätt för varandra , Doglas som Marina hade är ett lysande exempel på detta , en liten rädd kille som tydde sig mycket till mig .

Castanj var bara några månader när Martina och jag träffades och han ”valde” mig på en gång och det tog inte lång tid för mig att fastna vid hans underbara personlighet , Castanj och jag kom att bli lite som ler & långhalm .

När jag skaffade Ztaffan min första alldeles egna hund , en svart och vit amstaff , så blev det en till hund till lerblandningen , Castanj och Ztaffan fungerade hur bra som helst tillsammans och mixen fick många gånger människor att spärra upp ögonen och lika ofta förklarade jag att whippet det är Martina det och ja amstaff det är nog jag det .

Vart efter tiden gick så lärde jag mig att ställa ut och lär mig förhoppningsvis varje gång , det var just Ztaffan och Castanj jag började att ställa ut men jag har ställt andra av våra eller av oss uppfödda hundar med blandade resultat . Mycket stolt är jag över Ztaffans championat och svensk vinnar titel men minst lika stolt över sättet som jag och Castanj fungerade på i utställningsringarna .

Tyvärr så finns inte Ztaffan längre med mig på jorden , 2008-12-10 valde jag att låta Ztaffan somna in och det går inte en dag utan att ögonen fylls av tårar och hjärtat av sorg sen den dagen , men det kommer en dag då det är min tur att gå vidare och det positiva med det är att det är den dagen Ztaffan och jag möts igen ☺

Castanj bor sedan årsskiftet 2007/2008 hos en familj i Björnlunda med 2 andra whippet uppfödda av oss , anledningen till detta var att vi då flyttade till Guldsmedshyttan och Castanj trivdes bättre i hundflocken i Björnlunda , inte ett helt lätt beslut heller men det fungerar bra där för Castanj .

Jag har fortfarande mitt intresse för kraftigare raser och vi har sedan 2007 en amstaff tik Vezzla i familjen , Vezzla och Ztaffan har inte det minsta gemensamt förutom rastillhörigheten , dom är olika typer , temperament mm .

Mitt intresse för whippet är idag minst lika starkt som för amstaff och jag rekommenderar ofta whippet till människor som vet att dom vill skaffa hund men inte vilken ras , det är att tala i egen sak kan man tycka men faktum är att en whippet är enormt mångsidig och passar dom flesta människor aktiv eller inte , gammal eller ung och dom är inte det minsta ”klena” vilket många gånger är vad människor tror , i denna ras bor så enormt mycket hund både mentalt och fysiskt och dom som tvivlar kan komma och hälsa på våran ”Tofflan” .

Mina tidigare intressen bilar och bodybuilding har fått tagit ett steg åt sidan , mest åsidosatt är styrketränandet som varit nästintill obefintligt dom senaste åren , försök har gjorts men det har alltid kommit i kläm liksom . Bilar skruvar jag med när det är ett måste vilket är tråkigt , mer roligt är det dock dom gånger jag meckar med kompisens rally bil , några gånger om året är det tävling eller träning nånstans , i början åkte han volvo 240 men i dag är det evo IV som gäller .

Styrketränandet får vi väl se hur det går med , kanske nån gång .